Judiska månader – så heter de och dessa högtider styr de

Den judiska kalendern följer månen och de judiska månaderna har hebreiska namn. Månaderna förskjuts något jämfört med den kalender som de flesta västländer följer. Den judiska kalendern bestämmer när olika högtider firas och vilka texter ur Torah som ska läsas.

Snabbfakta om judiska månader

Det judiska året

Det judiska året börjar enligt traditionen på Rosh Hashanah. Men det finns flera nyår i judendomen. Det civila nyåret – Rosh Hashanah – och det religiösa nyåret som infaller första dagen i månaden Nisan. I bibeln beskrivs månaden Nisan som den första månaden och Tishrei som den sjunde månaden. Att ha flera nyår kanske låter konstigt, men behöver inte vara konstigare än de svenska ”läsåret”, ”kalenderåret” och ”räkenskapsåret”.

Den judiska kalendern

Månaderna i judiska kalendern följer månen vars kretslopp är 29,54 dagar, så hälften av månaderna har 29 dagar och andra hälften 30 dagar. Men eftersom det motsvarar cirka 354 dagar, istället för jordårets 365,25 dygn, så skulle året snabbt förskjutas om inget gjordes. Då skulle årstidsbundna högtider hamna helt fel.

I den moderna judiska kalendern finns såväl skottmånad, under sju av nitton år (varannat eller var tredje år), samt att två månader varierar mellan 29 och 30 dagar under olika år (för att olika högtider inte ska infalla på fel veckodag). Hur detta går till är ett komplicerat uträknat system, som har sina grunder i den babyloniska kalendern och fastställdes på 1100-talet.

Enligt judisk kalender börjar varje dygn vid solnedgången eftersom Gud skapade världen med början på kvällen. Varje dygn i skapelseberättelsen sammanfattas med ”och det blev afton och det blev morgon den första dagen” och så vidare. Även i svensk kyrklig tradition finns detta kvar, exempelvis rings det i många kyrkor till helgsmål klockan 18 på lördagar – då inleds helgen och vilan. 

De judiska månaderna

De namn på judiska månader som används idag antogs under den babyloniska fångenskapen, som beskrivs i bibeln, i bland annat Andra kungaboken, Jeremia och Daniel.

• Nisan (mars-april)
• Iyar (april-maj)
• Sivan (maj-juni)
• Tammuz (juni-juli)
• Ab (juli-augusti)
• Elul (augusti-september)
• Tischri (september-oktober)
• Marcheshvan (eller Cheshvan) (oktober-november)
• Kislev (november-december)
• Tevet (december-januari)
• Schevat (januari-februari)
• Adar (februari-mars)

När en judisk månad ska skrivas på svenska, istället för med det hebreiska alfabetet, kan de ibland få flera olika alternativa stavningar. Ibland ser man följande eller liknande ledtråd: ”en månad i Israel” i webbkryss. Svaret kan då exempelvis vara den judiska månaden ”Av”, men det kan även stavas ”Ab” eller ”Ob”.

De judiska högtiderna

I judendomen finns en mängd olika högtider. För att veta när de infaller behöver man först veta när i den judiska kalendern de infaller, och sedan räkna fram vilken dag det motsvarar i den svenska kalendern för exempelvis år 2022 eller 2023. Det går även att hitta datum för olika högtider på exempelvis Wikipedia eller på olika judiska församlingars hemsidor.

De judiska högtiderna som firas är bland annat följande:

• Varje helg firas den viktigaste judiska högtiden – Shabbat eller sabbat. Från solnedgången på fredag kväll tills tre stjärnor visar sig på lördag kväll är det vilodag.
• Rosh Hashana är det judiska nyåret och firas den första och andra dagen i månaden Tishrei.
• Jom Kippur eller försoningsdagen firas på den tionde dagen i månaden Tishrei. 
• Sukkot eller lövhyddofesten firas i sju dagar från den femtonde dagen i månaden Tishrei.
• Shmini atzeret är den sista dagen i Sukkot och den är en självständig helgdag. Simchat torah avslutar Shmini atzeret. 
• Pesach – påsken eller det osyrade brödets högtid – firas på våren, med början den femtonde dagen i månaden Nisan. 
• Jom hashoa är en minnesdag för alla de judar som dog under andra världskriget. Dagen infaller tolv dagar efter första dagen i pesach.
• Shavuot firas femtio dagar efter Pesach och firas i två dagar.
• Chanukah eller tempelinvigningsfesten firas till minne av att templet återinvigdes år 165 f.Kr. Chanukah pågår i åtta dagar och varje dag tänds ett nytt ljus i en åttaarmad ljusstake. Chanukah firas från den tjugofemte dagen i månaden kislev, till den andra eller tredje dagen i månaden tevet, beroende på om månaden kislev har 29 eller 30 dagar.
• Tisha be’av firas den nionde dagen i månaden Av. 
• Tu-bi shvat eller trädens nyår infaller den femtonde dagen i månaden shvat.
• Purim infaller den fjortonde dagen i månaden Adar.
• Jom haatsmaut infaller den femte dagen i månaden Iyar.
• Lag Baomer infaller den artonde dagen i månaden Iyar.